Skrämd

Igår hade vi utbildning i självförsvar, ganska basic, men skoj. Var uppe på IKSU och första var det föreläsning, två poliser som höll i det hela. Sen blev det lite praktiska övningar. Jätte skoj men skitläskigt. Polisen gjorde upp ett senario, jag och Jenny som skulle spela ambulanspersonal fick gå ut så vi inte skulle höra vad som sas. Staffan skulle spela patienten. Vi knacka på dörren hos Staffan (misstanke om missbruk) så vi tar det försiktigt, håller avståndet från han. Tillslut får han oss iaf att kliva in i hans "hus" Jenny sätter sig vid bordet med Staffan och jag står bakom Jenny, har uppsikt över rummet och rummet brevid (kan ju finnas nån polare där inne) håller koll om det finns vapen och dyl. Staffan sitter och ojjar sig och säger att han inte mår bra, blir mer och mer orolig och aggiterad, tillslut så kastar han sig upp från sin stol, tar stolen och kastar iväg den och kommer mot oss... kan ju lova det blev fart på mig och Jenny, SHIT så rädd vi blev, på riktigt...sprang ut ur gympasalen och VERKLIGEN kastade mig ner för trappan. Minns att jag hoppade över första trappsteget och att jag tänkte om jag skulle hoppa över nästa också men hade så bråttom så jag hoppade HELA trappan, 3-4 steg och kuta sen en bit till... Staffan han stod och skratta högst upp på trappan...måste ju sett asroligt ut då vi verkligen sprang i panik! Tänk då att detta bara var en övning, tänk om det varit verklighet, herre Gud vad obehagligt, vet ju att om Staffan fått fast i oss så hade ju ingen skada skett. (han hade lungt fått fast oss, han sa att han gått bakom oss och att vi borde ha bröjat springa tidigare). Men det tar ett tag innan hjärnan registrerar faran, och man börjar att backa ut ur rummet tills man inser att han verkligen kommer emot oss och då kommer paniken...Lärorikt men läskigt, hujja för att bli jagad.. sen fick vi träna på lite sparkar och dyl, jätte skoj... men när man tränar med en kompis så tar man ju sällan i då man är rädd för att skada den andra, men nu vet man iaf typ hur man ska göra om nöden kräver det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0