erikami

Hmm sitter här och funderar hur livet skulle se ut om jag bodde nån annan stanns... frågan jag ställer mig är ju var skulle jag i så fall bo? Skulle väl ev luta åt västra götaland eller skåne. Dock trivs jag ju så himla himla bra på mitt jobb med mina kollegor på ambulansen och vill inte byta bort dem, men ibland blir jag bara så himla less på allt, allt gammalt trams, samma gamla vanliga rutiner. tänk vad man förändras snabbt, förra året var jag less för att jag inte hade nå vardagsrutiner då jag for fram och tillbaka till Norge hela tiden, nu när jag inte kan åka till Norge saknar jag det. Jag fattar inte varför jag ALDRIG kan få vara nöjd med det jag har...minns paniken jag fick då jag fick veta att jag fått lägenhet i Umeå (tänk om jag inte vill bo där sen) och nu är jag för bekväm för att flytta. Känns dock som om jag saknar något i mitt liv, vet inte vad men nånstans måste det finnas ett hål som jag bara inte kan fylla (vet ju inte vad det är). Är ju egentligen ganska nöjd ändå. Har en fin lägenhet, bra kompisar, underbart arbete (mitt drömjobb), underbar häst (saknar dock en bra tränare) familj i samma stad och inte allt för långt hem till föräldrarna. Så egentligen ska jag inte klaga. Men jag vet hur jag blir när jag blir trött och less...fly bort från allt, göra nå nytt. Nära att jag impulsbokade en resa nu, har dock inte tid resa bort så det gick inte....och en sak till!!! när fan får jag semester?? har jobbat alla lov pch sommrar, pluggat och jobbat extra sen jag var 16 år!! Är det för tusan inte min tur snart att få nån veckas semester kan jag tycka? Snart 30 år och aldrig haft semester, är ju skandal!! Men det blir ingen semester i år och förmodligen ingen nästa år heller...hinner nog krocka med den berömda väggen innan semestern syns på tapeten...
Bäst jag går och jobbar nu, göra lite skäl för min underbetalda landstingslön...